Står där kollar upp mot månen varje natt undrar om du också kollar på den?var är du? Lyckan i mitt liv? Vart försvann vår kärlekssaga? Den är bortglömd med kärlekssorgen. Riktig kärlek varar för evigt.. efter dig kommer döden. Från kärlek till självmord.men fastän jag står där uppe i himlen kommer jag aldrig glömma dig. Kommer stå där uppe och kolla ner på dig hela tiden varje dag. Du är mitt allt, jag älskar dig. Men varför? Jag hatar dig det är en omöjlig dröm. En ond cirkel som kommer snurra i resten av mitt liv utan någon genväg ut.

Vill ha dig bredvid mig hela tiden, din närhet, saknar den varje dag, saknar att bara se på dig. Om jag bara förstod hur det kunde bli såhär? Hur det kan va såhär? Kärlek? Men de gör ont. Det är som ett djupt sår utan dig, ett djupt sår som inte läks.

Aldrig kommer jag att bli din, eller du min. vår kärlek hann inte blomma ut, tills det blev försent. Vår kärlek är den utan svar, den som lämnade oss, den andra tog ifrån oss. Längtan till varandra är obeskrivlig. Men i verkligheten va de för oss omöjligt att tillsammans i livet vandra.

Varje morgon önskar jag att jag kunde vakna upp vid din sida, dela min glädje med dig, dela min sorg och tårar med dig för att sedan älska dig i resten av mitt liv, för att du skulle bli en del av mig, för att vi skulle bli ett tillsammans…