I will do anything to get you out of my mind..But I failed, i can´t.. I don´t have the ability to just delete someone special from my life..I can´t do it. I know that it will remain like this for ever, but I don´t do anything about it. Because I can´t it before it´s someone who can replace your place from my thoughts. Don´t think this year will be as the last one, I refuse to continue if it should be so.

                       

Now it's time to move on. have to open a new chapter in my life. It doesn´t work like this. If so for how long time? I've given everything I have and more. what have I got? difficult to weigh it .. Now it´s time... they will be hard, but it´s time. you will allways be on my mind and deep inside my heart, can´t say more than that.

la illaha illa allah,sob7anak anta rabi fa i3forli ini kont min alzalimin..

När jag var liten ville jag alltid vara lång, stor och  vuxen som alla andra, som mina föräldrar. Men jag levde fortfarande som barn sedan växte jag upp och levde  som ungdom och nu sägs det att man är vuxen. Jag lever fortfarande som ungdom och innerst inne,  seriöst innerst inne är jag fortfarande ett barn. Vad är det med dagens barn?  Alla  ville vi vara vuxna när vi var små men de var inte så att vi betedde oss som de vuxna. Jo när de handlade om att ”leka mamma,pappa,barn”, nått jag hatade o inte kunde leka mer än en minut helt seriöst en minut inte mer. Jag var fortfarande ett barn och lekte med annat. Dagens barn uppfyller verkligen deras dröm, de beter sig värre än de vuxna. En tio åring tjej går runt i klackar och smink i skolan? Okeej!!! Nu går vi över gränsen tycker ni inte det? Var är er barndom? Vad ska ni sakna när ni växer upp och kommer till den vuxna åldern? Kommer ni sakna att ni var vuxna? De verkar som att generationen och mänskligheten vänt på sig? Födds man gammal och dör ung?

Vem är de som påverkar er? De verkar inte vara era föräldrar? För de beter sig inte så som ni gör. En tio årig tjej förlorar oskulden innan hon hunnit komma in i puberteten. En nio åring flicka har pojkvän och är så lycklig fastän hon inte vet vad de går ut på. Fastän hon inte vet vad kärlek är. En gangster kille på tio år tror sig vara cool när han håller en cigg och tar munbloss i smyg medans han försöker med halsbloss framför sina vänner. Alltså vem har tvingat er att visa upp er? whaat? Sen när? Vart är vi påväg? Vi närmar oss helvetet.. seriöst vi som är välutbildade , vi som kommit så långt med utvecklingen vi som förstår och fattar och lär oss i skolor.. förr va de så att man inte visste eftersom många inte gick i skolan, tjejer satt hemma killar var på landet och hjälpte sin far att försörja familjen. Allt gick ut på att bara överleva och känna glädjen med sin familj. Förr kunde man säga ”hon förstår inte”,” han visste inte att de va fel att göra si och så”, ”de är fortfarande barn”. Men nu? Nu när vi alla vet vad som är rätt och fel? Vi som ser folk förstöras för de misstag de gör? varför gör vi dom?  

Vad får ni utav att visa upp er? Vem bryr sig om du röker, har kille, skolkar, festar? Ingen bryr sig om det. De ditt liv gör vad du vill.. men försök inte visa upp dig för att du ska bli accepterad.. gör det du tycker känns rätt. För ingen bryr sig om vad du gör men de bryr sig om dig, ditt inre.. dina handlingar gör bara att folk slutar umgås med dig, folk ser ner på dig eftersom du inte vågar va dig själv.

Profeten Muhammad (saw)sade:
"Den är inte en sann troende som äter sig mätt medan hans granne inte har mat att äta"

Står där kollar upp mot månen varje natt undrar om du också kollar på den?var är du? Lyckan i mitt liv? Vart försvann vår kärlekssaga? Den är bortglömd med kärlekssorgen. Riktig kärlek varar för evigt.. efter dig kommer döden. Från kärlek till självmord.men fastän jag står där uppe i himlen kommer jag aldrig glömma dig. Kommer stå där uppe och kolla ner på dig hela tiden varje dag. Du är mitt allt, jag älskar dig. Men varför? Jag hatar dig det är en omöjlig dröm. En ond cirkel som kommer snurra i resten av mitt liv utan någon genväg ut.

Vill ha dig bredvid mig hela tiden, din närhet, saknar den varje dag, saknar att bara se på dig. Om jag bara förstod hur det kunde bli såhär? Hur det kan va såhär? Kärlek? Men de gör ont. Det är som ett djupt sår utan dig, ett djupt sår som inte läks.

Aldrig kommer jag att bli din, eller du min. vår kärlek hann inte blomma ut, tills det blev försent. Vår kärlek är den utan svar, den som lämnade oss, den andra tog ifrån oss. Längtan till varandra är obeskrivlig. Men i verkligheten va de för oss omöjligt att tillsammans i livet vandra.

Varje morgon önskar jag att jag kunde vakna upp vid din sida, dela min glädje med dig, dela min sorg och tårar med dig för att sedan älska dig i resten av mitt liv, för att du skulle bli en del av mig, för att vi skulle bli ett tillsammans…